jessikadzialo

Att flytta hemifrån till en helt ny stad är varken ett snabbt eller lätt val. Det går inte att bara packa en resväska och åka iväg. Innan jag lämnade Norrtälje och flyttade till Piteå tvekade jag mycket. Det fanns många frågor men inga svar som snurrade i mitt huvud.

Jag ska vara helt ärlig. Det var inte lätt att flytta, speciellt när Piteå ligger 90 mil bort från hemmet. Jag lämnade mina föräldrar, vänner och pojkvännen. Men avståndet visade mig vilka som står mig väldigt nära. Trots avståndet känner jag mig ännu närmare mina föräldrar och vänner. Förhållandet mellan mig och min dåvarande pojkvän höll inte. Då insåg jag att han inte var den rätta, helt enkelt. Better luck next time!

Jag var inte helt säker på om jag gjorde rätt. Jag visste inte om jag ville stanna hemma med familjen, vännerna och pojkvännen. Det enda jag visste var att jag inte ville känna att något eller någon begränsar mig. Det gäller mig och mitt liv, min framtid. Och min framtid var i mina händer. Visst var min familj, mina vänner och dåvarande pojkvän viktiga, men jag är viktigast. Jag var tvungen att prioritera mig själv, mina behov och min framtid. Känslan att känna sig viktigast är underbar.

Att bo själv lärde mig mycket. Första veckan var väldigt jobbig. Jag kände mig ensam och det enda jag ville vara att packa väskorna och åka hem. Jag kände ingen här, jag visste inte vad jag kan göra här och jag hittade ingenstans. Men allt detta gjorde mig starkare och mer självständig. Jag bestämde mig att aldrig ge upp. Det handlade om min framtid. Sen dess har jag aldrig känt mig ensam. Jag har bott i Piteå i två månader men det känns som några år. Jag träffade otroligt många trevliga människor, jag har lärt känna Norrland och jag fått erfarenheter jag inte skulle få om jag bott kvar i Norrtälje.